Finansmarknaden har en enorm påverkan på klimatomställningen, jämställdhet och måluppfyllelsen av Agenda 2030. Glädjande nog så ser allt fler finansmarknadsaktörer det långsiktigt hållbara som det långsiktigt bästa investeringsalternativet, samtidigt som hållbarhetsutmaningarna identifieras som stora risker för det finansiella systemets stabilitet. Det finns dock inte tillräckligt bra verktyg för att finansmarknaderna ska bli den motor som driver samhället mot ökad hållbarhet. Vårt forskningscenter är ett laboratorium som överbryggar gapet mellan teori, metod och praktik och testar de verktyg vi skapar för att finansmarknaden ska kunna bidra till en hållbar social och miljömässig utveckling.


Sustainable Finance Lab (SFL) är ett konsortium bestående av sex universitet/forskningsinstitut där forskare från olika discipliner tillsammans skapar ett internationellt ledande kompetenscentrum för hållbara finansmarknader. Centrumet kommer bidra med vetenskapsbaserad innovation och teknik för att uppnå en hållbar finansmarknad, med speciellt fokus på nya sätt att definiera risk och möjligheter, liksom en fördjupad förståelse kring nuvarande normer och politik som bromsar omställningsresan.


Det är bråttom att transformera finansmarknader och i dagsläget bedrivs finans och hållbarhetsforskning i akademiska stuprör som sällan möts, med skyttegravar mellan teori och praktik vilket vi anser hämmat utvecklingen. Vi är övertygade om att för att snabbt komma framåt krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt där kunskap hämtas från många olika discipliner och även skapas tillsammans med aktörer och användare inom det ekosystem som utgör finanssektorn. Vi identifierar fyra områden som vi anser är avgörande för en hållbar omställning av finansmarknaden och vilka kommer kunna bidra till att överbrygga disparata synsätt och samtidigt leda till en mer helhetlig förståelse av olika utmaningar och möjligheter än den ensidiga som i dag dominerar.


Identifiera och mäta investeringars faktiska påverkan: Vi behöver mer inkluderande mätetal, utöver de som i dag fokuserar huvudsakligen på kortsiktiga finansiella risker och CO2 utsläpp, utan hänsyn till den långsiktiga kostnaden för överskridning av andra planetära gränser eller påverkan på social orättvisa. Företagens icke-finansiella rapporteringskrav är varken standardiserade eller reglerade, oftast kvalitativa, och mestadels frivilliga. Detta gör dem ojämförliga. Resultatet är att utvärdering är svår och gör att investerare inte kan använda informationen för att redovisa icke-finansiell information och påverkan av investeringar i sina modeller. Följaktligen saknar företag incitament att rapportera - en farlig och ond cirkel.


Systemrisk i en sammankopplad värld: En globaliserad ekonomi och kraftigt ökad påverkan på både ekosystem och sociala förhållanden ökar även skalan på riskerna, från individnivå och företagsnivå, till nationell och global nivå. Chocker sprider sig, som pandemin tydligt visat, och förstärks ofta över internationella värdekedjor. Lägg därtill att få, eller inga, av nuvarande riskmodeller tar hänsyn till den växande kunskapen om tröskeleffekter i hur planeten fungerar. Dessutom är dessa modeller överlag baserade endast på historiska data och inom nationella gränser vilket minskar förmågan att beräkna risk i en alltmer föränderlig och global värld.


Bekämpa trögheten i systemet och öka handlingsfarten: Politiker och traditionella finansforskare spelar en stor roll i att forma dagens normer och regleringar som påverkar investeringsbeslut. Men hållbar utveckling är mångfacetterad och måste beforskas utifrån många olika discipliner för mer holistiska lösningar. Nuvarande befästa normer inom finanssektorn är grundade i ett finansekonomisk arv där hållbar utveckling spelat liten roll jämförd med ekonomisk tillväxt eller lönsamhet. Om en hållbar finansmarknad är målet måste ett mer tvärvetenskapligt förhållningssätt antas, men även potentiella målkonflikter mellan ekonomi, miljö och socialt lösas.


Utveckla ett ekosystem för förändring: Finansmarknadens möjlighet att främja hållbarhet vilar till stor del på hur investeringskriterier samspelar och överensstämmer mellan olika finansmarknadsaktörer; från offentliga finanser och affärsänglar i tidiga skeden, till företagslån, aktieinvesteringar, liksom statliga obligationer. Utvärdering av investeringsmöjligheter och risker; kriterierna som används för att bedöma investeringarnas hållbarhet; och slutligen mätningarna av investeringars påverkan måste överensstämma mellan aktörer - och hållbarhetsanalys måste bli en lika centralt integrerad beslutsparameter som ekonomiska kriterier.


Mycket arbete återstår för att säkerställa att finansmarknaderna stärker, inte undergräver, social och miljömässig hållbarhet. För att bidra bygger SFL nu upp en tvärvetenskaplig plattform och ett nav som inkluderar en mångfald av akademisk kompetens och ett brett spektrum av finansiella aktörer – från stora företagsbanker och institutionella investerare, till riskkapitalister, finansiella tillsynsmyndigheter och civilsamhället. Arenan erbjuder en ’laboratoriemiljö’ för att testa nya vetenskapligt informerade idéer, experimentera och gemensamt skapa ny kunskap som kan implementeras brett. Detta är en stor uppgift vilken kommer kräva ett brett samarbete mellan det växande antalet forskningsmiljöer inriktade på detta ämne, i och utanför Sverige. De fyra utmaningar vi identifierat bör därför ses som en uppmaning till handling och en inbjudan att gemensamt definiera och förfina de metoder, mått och fokusområden som har potential att leda till socialt och miljömässigt hållbara kapitalmarknader.


Beatrice Crona,
docent, Stockholms universitet

Kent Eriksson,
professor, Kungliga Tekniska Högskola (föreståndare)

Lin Lerpold,
docent Handelshögskolan i Stockholm

Malin Malmström,
professor Luleå tekniska universitet (föreståndare)

Mark Sanctuary,
dr. IVL Svenska Miljöinstitutet

Joakim Sandberg,
professor, Göteborgs universitet


“Vår forskning visar tydligt att det inte längre räcker med lösningar som är lite mindre dåliga för planetens klimat och ekosystem, det behövs fler innovationer,affärsmodeller och tekniker som är både planetpositiva och socialt hållbara. För denna snabba omställning räcker det inte heller med forskning i absolut framkant, vi måste också säkra att denna tas fram i dialog med olika samhällsaktörer”, säger Victor Galaz, stf. föreståndare för Stockholm Resilience Centre.

Samarbetet med forskare sker bland annat som experter i utvecklingsprojekt och inom Planethons insiktstjänst “Planethon Intelligence”, en skräddarsydd mjukvara där ledande tekniker inom datainsamling, dataanalys och AI används för att tillgängliggöra forskningsbaserade affärsinsikter, verktyg och råd till företag redo att ställa om ledarskapet och utveckla affären i hållbar riktning.

‍Om Stockholm Resilience Centre
Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning om hållbar utveckling och social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet. I fokus står systemens resiliens - deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Målet är att bidra med insikter och redskap som möjliggör en långsiktigt hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd.